Lyckan var kortvarig...

Jag lämnade Stockholm och kom tillbaka med ett körkort.
Lyckan var total men tyvärr varade den inte länge.
En vän och kollega till mig valde att avsluta sitt liv alldeles för tidigt. Frågorna är många och tårarna verkar aldrig vilja ta slut.
Känner mig som världens mest labila kvinna just nu. Pendlar mellan att vara arg, ledsen, besviken och frågande.
Kan inte tro att det är sant.

Har i alla fall beslutat mig för att göra en tatuering i hans ära. Nu letar jag efter ett fint typsnitt och undrar om ni skulle vilja ge mig tips? Skulle vara otroligt tacksamt.
Om jag är frånvarande på bloggen vet ni i alla fall varför.
Har ingen lust att göra nånting just nu.
På ett sätt är det väl bra att man har Shelia eftersom hon kräver att jag går upp ur sängen vilket jag antagligen inte skulle göra annars. Om jag skulle få bestämma skulle jag lägga mig undet täcket och stanna där.

Ciao!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0